Oh sancta simplicitas
Vet inte om jag ska skratta eller gråta. Sitter på jobbet, har precis skummat igenom Nerikes Allehanda(NA). Som för övrigt är ett skämt. Och nej, inte ens ett roligt skämt.
Då kommer jag till en artikel i familjelivs delen. Den handlar om Kenny, Kenny har precis fyllt tjugo år. I denna artikel står hela Kennys livshistoria, vilket är det tragiska. Då artikeln är ungefär lika stor som en dödsannons. Och den står till och med bredvid dödsannonserna. Här står allt från vilken lågstadieskola han gick på till att han trivdes i lumpen. Mycket intressant, eller vad säger ni? Det är ungefär lika intressant som de fina julkorten man får med bilder på bekantas barn... Nu kommer det "roliga" Kenny har åtta hel/halv- och styvsyskon och ett syskon i Göteborg(vet ej varför det inte räknas med bland de andra, kanske inte tycker om det lika mycket. Vad vet jag?). Hans syskon heter, Caroline, Jasmine, Robin, Jennifer, Johanna och Rasmus, vilka är rätt vanliga och helt ok namn. Men vänta de var väl åtta tänker du. Ja du har helt rätt, de två övriga syskonen hör och häpna heter, Mini och Chanell.
-Grattis, vad ska du döpa henne till?
-Tack. Det stod mellan Sandra och Chanell. Men vi tycket att hon såg ut som en Chanell, så det blir Chanell.
Undrar hur man ser ut om man ser ut som en Chanell? En handväska? Eller?
Ett försök till att vara speciell.
Närke, ja Örebro i ett nötskal.
tisdag 15 april 2008
Upplagd av lundsten kl. 05:46
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
Jag tycker att det låter som patrask i ett nötskal. Både Jasmine, Robin, Jennifer,Rasmus och Kenny är väl sådana där namn som hintar om att föräldrarna är skilda, lågutbildade och bor i förort...? Mini och Chanell (med två "L") är nog en logisk fortsättning. Jag bara förvånas att det inte fanns någon Kevin, Natalie och Liam. Akta dig för de där människorna. Läs inte ens om dem!
Ja ni, tacka vet jag ärkeänglar och ovanliga dubbelnamn! Högutbildade kärnfamiljer från innerstan!
TIMMY!! *south park skriket*
min blivande mans, aka henrik schyffert, barn heter janne och ove. Det är befriande opöbligt.
jag antar att om man siktar på så opöbligt som möjligt, så är Janne o Ove helt kanon! Men om man dessutom vill undvika att grabben redan i fjärde klass vill ha manchester-kostym med täck-lappar på armbågarna (Ove) eller bära träskor, för korta jeans och en nyckelknippa stor som en vaktmästares (Janne!), så bör man nog se sig om efter fler, och framförallt andra, alternativ!
Med detta vill jag alltså framhäva storheten och det oslagbara i den Gyllne Medelvägens Väg...eller som man säger i Sverige och Ungern, lagom!
Ett lagom pöbligt namn borgar för det jordnära och simplistiska medan ett opöbligt dito medför en konstnärlig och akademsik ådra...kan man heta Ove-Robin?
eeeh...gör som du vill! *garvar*. Intressant att vi använder lillbrors blogg som familjesammankomst.
Skicka en kommentar